Och plogat var det ju direkt inte. Mickes kommentar när han kom hem var ; Det är som att ha en två-åring i handen och samtidigt ha Kenzo dragandes i kopplet framåt, med andra rejält jobbigt.
Det var inte direkt bättre när Kenzo och jag gick ut senare på dagen. Inga trottoarer och brevet som jag skulle posta fick jag vackert gå hem med. Det var rejäla vallar efter plogbilen hade plogat vägbanan, så brevlådan var allt annat än åtkomlig :-(
Lättast att gå var det när vi kom in i skogen och gick på den upptrappande stigen som tidigare hundägare gjort. Där släppte jag Kenzo och han fick fritt utlopp för sin vilda förtjusning för all snö:))
När min mamma dvs barnens mormor skulle åka hem ropade Micke till barnen att de skulle komma och säga hejdå. Barnen och med Kenzo hack i häl rusade fram till henne för att ge henne en kram. När Kenzo inte kom fram till henne kovände han för att hämta sin leksak och kom sedan tillbaks för att säga hejdå även han :)) det såg väldigt roligt ut. Det var inte två barn och en hund - utan tre barn som tävlade vem som skulle hinna först fram ;-)
Just nu leker barnen med Kenzo nere i hallen.....